Ingmar Andersson:
SOLDATEN HANS ÅHS' DAGBOK år 1807

Hans Jansson var född 1775 i Fåglavik, Västergötland, och anställdes 1798 av bönderna i gården Åsen, Ör Socken i Dalsland. Som soldat fick han heta Ås efter gården, så som det ofta brukades.

Åsens soldat hade nr 580 i Sundals kompani av Västgöta-Dals regemente. Regementet deltog i kriget i Pommern 1806-1807 där fienden var Napoleon som just hade slagit Österrike och Preussen på sin väg mot Ryssland.

Svenskarna förlorade kriget och måste dra sig tillbaka från sina besittningar i Tyskland. Hans Ås och över tvåhundra andra svenska soldater blev fångna hos fransmännen den 16 april 1807. De fick under övervakning av en vaktstyrka marschera genom hela Tyskland och nordöstra Frankrike.

Bland andra städer passerade de Berlin, Magdeburg, Braunschweig, Kassel, Frankfurt, Saarbrücken, Metz och kom den 31 maj till den lilla staden Donchery i Frankrike, nära Charleville-Mézières ett par mil från belgiska gränsen.

Där blev Hans Ås och hans kamrater kvar åtminstone till den 2 augusti som är den sista daterade anteckningen i boken. Han gjorde nämligen anteckningar om sina upplevelser i en liten bok som finns bevarad. Hans Ås dog i slutet av december i staden Ivois, vars namn jag inte kan hitta på kartan. Dagboken blev emellertid återförd till Sverige och den lämnades 1938 till Skaraborgs Länsmuseum av ättlingar till Hans Ås.

Dagboken saknar pärmar och troligen även en del sidor. Den är sliten och delvis svårläst, men jag har renskrivit den så gott det går. Kanske skulle fler bokstäver kunna tas fram med mera vetenskapliga metoder, men det allra mesta är faktiskt läsbart. Boken innehåller hundra tättskrivna sidor. Formatet är litet och stilen är också liten och oftast välskriven.

Boken är inte skriven som en vanlig dagbok, utan är mer ett kortfattat sammandrag av tillfångatagandet och den långa marschen, skrivet nästan i en enda följd. Jag har följt marschen på kartan och tror mig ha hittat alla övernattningsplatserna utom några få, ortsnamnen har hunnit förändras en del på nära tvåhundra år och Hans Ås återger dem dessutom på sitt eget personliga sätt.

Tillfångatagandet och marschen beskrivs på tjugofyra sidor, fyra sidor beskriver sederna hos folket i den trakt där de tillbringade fångenskapen och resten av boken innehåller mest soldatvisor, en sjömansvisa, böner m m. En av de långa soldatvisorna är nedskriven två gånger i något olika versioner: "En Ny Wissa 1807" och "En Waker Crisswissa". Visorna är nedskrivna nästan lika "sammanpressat" som den övriga texten, helt utan indelning i versrader.

Hans Åhs har verkligen utnyttjat papperet och pressat in texten så att den fyller sidorna helt!
Jag har indelat texten i stycken här och var för att den ska bli lite mer lättläst och visorna har jag försökt ordna i versrader. Annars är texten återgiven bokstav för bokstav, utan att rätta "fel", eftersom Hans Ås ibland primitiva stavning och hans dialekt och ordval ger ett så livfullt intryck. Man tycker sig se med hans ögon och höra med hans öron. Soldatvisorna, som verkligen tycks vara gjorda av meniga soldater, ger en ännu livligare bild av kriget som det upplevdes av den enkle soldaten, han som fick göra det smutsigaste och tyngsta arbetet.

Dagboken är inte förut publicerad i sin helhet. I boken "Knektaliv" av Björn Lippold och Lars Eriksson finns en till modern svenska översatt version av marschen och de historiska omständigheterna kring kriget 1807 skildras där. I min bok FJÄLLET har jag återgivit några korta avsnitt av originalversionen. Dagboken är ett sällsamt tidsdokument från det enkla folket. Nästan allt som skrevs förr åstadkoms av någon ur de högre klasserna. Och om det enkla folket någon gång kom till tals upptecknades och filtrerades det oftast av någon annan.

Olof Ljung skrev följande i boken "Kroppefjäll", 1957:
Många av soldaterna i Sundals kompani sutto i fransk fångenskap och ett intyg ger en inblick i förhållandena. Soldaten för Åsen, Hans Ås, hade mellan den "20 och 25 te December 1807 under fångenskap i Frankrike, uti staden Ivois på sjukhuset, med döden aflidit genom förblödelse och blef av franska medici upskuren och hans kropps beskaffenhet granskad, det intyga undertecknade under edelig förpliktelse enär så påfodras.

Örbacka den 17 maj 1810

Lars Krok Soldat, hemkommen från franska fångenskapen
Jakob Duktig Soldat, hemkommen från franska fångenskapen.

När klockaren i Ör, Johan Eriksson, läste upp kungörelsen om de fångar som avlidit i Frankrike, hörde Ås' hustru sin mans namn nämnas "hvaröver hon mycket gret och jemrade sig".

Här följer hela dagboken, text inom parentes är svårläst i boken men är troligen riktig. Prickad linje betecknar oläslig text i boken:

...älen skule vi och hafva qvarter .... en stor by då vi den dagen h..... hade gåt vid pas 2/2 mill män (när) vi då kom fram fik vi liga i hopp pakade på et iärde Så at vi blef illa ner snöde och usla och när vi då kom fram och fik qvarter då blef vi inlagda 30 å 40 man i varge stuga så at den ene fik liga på den andra och ingen villa var dät för os och om mårgon som var den 3 då betida stäldes vi up då till at marsera och dät var ganska kalt väder och vi marsera då den dagen 3 mill til et stort hoff ved namn Lytshoff

där hade fransosen (var) ....... frame 1/2 tina enan vi kom hade (s)kula röfva ifrån dom (alt) de hade men i sama (stund kom) (svänskarna och då måste) .... .................................................... .......................................................... fik godan spis och drika ...... ränevin så myket vi kunde för tära och vi var då där til den 3.te om afton då fik vi hastiga orders kl 6 och vi måste marsera och gik (då) öfver Pineströmen som var i gränsen i mälan Svänska Pom(ren) och Pryska och där hade fransosen bränt up bron så at vi fik då färga os öfver och gik vi sedan om natan til en stor by kl 11 om afton där vi och fik goda qvarter och vi villade då där till den 7:de om mårgon betida

då fik vi och marsera den dagen 3 mill till en stor by där vi äfven ärhöll goda qvarter och vilade då där til den 9. då fik vi äfven order at marsera som vi och iorde

vi marsera 3 mill den dagen til en ..... by vid namn färdianshof vi och ärhöll goda qvarter (til) mårgon som var den 10 då vi (betida) marsera vi 2/2 mill til en liten stad ved namn Pasvall där låg fransosen ine med hela sin styrkan och svänskarna låg med en Bregall på boda sidor på staden och vi hade då vist med guds hielp skulla taget var en fransos men som han såg öfver makten för sig så var han alt konstig som han altid varitt hafver

då begärde han pardon på 24 timars tid som han och fik och vi fik då genaste marsera til baka igen en hall mill til en by där vi och villa med naten til den 11 om mårgon

då fik vi marsera til baka 2 mill igenom färdinas hof til et hoff vid namn ... Näs där vi och ärhöll goda qvarter och var då där några dagar til den 15 om aftonen då fik vi äfven hastiga orders att marsera til baka till färdinas hof i gen som vi och iorde vi fik där då qvarter och vi villa där med naten til den 16 om mårgon då fik vi stragst anat at vedta och olykan stod os före våra fatiga barn som sådant elände undergå skulle som var os ganska ovest
H Åhs
..............................................
.................. anden på
mig för jag talte såm ........ dän dag
...................... kune jag .........
att ......... hade talate om för .........
.................. att jag hade tagi.......

Up tikning på ala de städer och byar som vi har igenom marserat sedan vi bleff fångna under fransose(rna)

Den 16 apprill året 1807 då vi hade uti färdinans hof vilat med natan til dagen då hastiga orders kom ifrån fiändens led och larm truman gik och där blef stor rörlese på var och en och fransosen kom så hastigt på os och han var 16 Tiusen man stark och vi var inte Samlade där mer än Wäste göta dahls Batalion och de biude då til at värga Sig men vi blef sate til en kanone betäkning vid pas en 40 man och vi måste emott gå honom så at kulorna kom så för skräklig emot os men gud vare låf ingen man blef skadat utan fransosen kom med (största kraft) (...)

vi kunde inte hina undan utan han kom öfver os och sabla ner os så vi måtte gifva os under honom och dät var nära gården och som vi då fik med bedrövade hiertan och ängsliga tankar marsera igenom hella fransosens armen med vår amesion och när vi kom fram så blef vi ........ tondarade och illa hanteratt på ala vis som de kunde os hantera och alla svänskarna som den gången blef fångna med jägare batalion hussarar och Dragoner å lantvärdar var 200 å 22 man

När vi kom til samans så fik vi med betäkning marsera til en liten stad ved namn Pasvall där fik vi Qvarter i en usell kyrka med våra (usla kropar) och bedröfvade hiertan och ensliga tankar vi fik då Liga där på (bara) tellen sådna som vi var och där var vi då 2 näter och en dag och intte fik vi mera til spis där än ett styke såtte och moket bröd men der var alt et gått folk de ville garna gifva os matt som de och iorde lika väll något igenom glugarne men dät tog de som var varste tryraner och den enfaldiga fik inte utan hotan och stryk som sådant hände hella vägen igenom för dät var för många slgs folk och

äfven den 18 betida om mårgon då fik vi med 30 mans betäkning marsera 4 mill til en stad ved namn Pränsllo där ärhöll vi och qvarter på en stor dansare Sall där fik vi sällig spis och var ganska beskedeligt folk på alla sätt och der var en som raka af os Säget ala ihopa för ingen styver

No dagen där på som var den 19 betida om mårgon marsera vi 4 mill til en liten stad ved nam grebellin der vi och fik qvarter i en ganska gran kyrka där fik vi och äfven väll matt och där disenter 5 lantvärda och

om mårgon betida den 20 marsera vi 4 mill til en liten stad som hete Sednik men var ganska ont väder och myken snö och der ärhöll vi och qvarter på en cassär och där fik vi och spis och var där hedelig folk emot os och där fik vi om byte på vakten och

Sen den 21 betida om mårgon marsera då vi 4 mill til en stad som hette Cramenborg där fik vi qvarter på et gamalt Slått och fik vi god spis och var der et ganska (gått) folk och sedan

den 22 marsera vi 4 mill til en stor och ganska förnäm stad som var hufvudstad i prysen ved namn Bärllin där är höll vi och qvarter i en stor häste stall men var där et för skräkligt gått folk vi fik där bode matt och drika och bränevin och någe päning og och där fik vi om byte på betäkningen och sen

den 23 om mårgon betida då marsera vi den dagen 4 mill för bi fästningen som hörde til staden Bärlin som låg en hal mill utan för staden där var och många fransoser och de arbeta på vallar och batri sedan marsera vi til en stor by som hete ostemark och fästeningen hete Spando så fik vi då i den byn qvarter uti 2ne ladugårdar där fik vi liga så skröplige uti fädynga och myket elände och nästan ingen spis fik vi där och

om mårgon betida fik vi med toma magar marsera 4 mill dät var den 24 då marsera vi til en stad vid namn Brandenborg där vi och ärhöll qvarter på en cassär och fik der någolunda spis och villa der med natan til

den 25 då marsera vi 5 mill til en liten stad vid namn Jänttin där ärhöll vi och qvarter på en cassär och fik någolunda spis där och sen

den 26 om morgon betida marsera vi 3 mill til en liten stad ved namn Bärg där vi och fik qvarter på en cassär och fik där sälig matt och drika och vi villa då där med natan til

den 27 om mårgon då vi marsera 3 mill til en stor och förnäm stad vi namn Makten borg där ärhöll vi och qvarter i en fästening där bleff vi in Lästte i de värste arasteholl som de hade men vi fik sälig spis och drika där och någe päningar med och vi villa då den natan öfver til

den 28 om mårgon då fik vi äfven om byte på betäkningen och vi marsera då 3 mill til en liten stad ved namn ägell där ärhöll vi och qvarter i ett stort fårehus och vi fik där väll både mat och drika och bränevin och där disentera en Tysk under ofiser och några andra som disentera och vakten sköt efter dom om natan men ingen råkade och sen

den 29 om mårgon marsera vi 3 mill til en stad ved namn Krappenstad och sama dag gik vi igenom hallebärgestad til den åfvan nämde Kropenstad där vi och ärhöll qvarter i en stall och vi fik där nästan ingen spis men säligt hallm fik vi at Liga på och där mötte vi så många fransoser både til häst och fott och vi villa där då den natan öfver till

den 30 då marsera vi 4 mill til en stad vid Namn ättsen där ärhöll vi och qvarter i en stall och fik vi någolunda spis där och var säligt folk sen

den 1 utti Mayi månad marsera vi 4 mill till en stor och gran stad ved namn Brunsvik där fik äfven qvarter i en ny aräst och där fik vi sällig matt och drika och någe päningar och några man fik och kläder där dät var et beskedligt folk emot os och

sedan den 2.de en mårgon då marsera vi 4 mill Till en liten stad ved Namn Sa ... ket och Ludik där var et siönt saltvärk där fik vi och qvartter i et fårehus och någollunda spis fik vi där och den natan rullade åsken så förskräkligt och där disentera en af våra kamerater och

sen den 3 om mårgon marsera vi 4 mill til en liten stad som hete Käisenmanhag där ärhöll vi och Qvarter i en kyrka och där fik vi väll mat och drika och där var et för skräklig vakert och beskedelig folk och

den 4. om mårgon marsera vi 3 mill til en liten stad ved namn Nårtthäim sama dag gik vi i igenom en stad som hete göting där var en ganska förnäm vatun konst en dam var murat mite på torget och uti den damen stod en pipa som vatnet gik upp i genom och i dena damen så at där kunde drika 200 man på en gång och där var markna och vi rastade där en timas tid och sedan marsera vi en hallmill til den åfvan mämde Nårt häim där fik vi och Qvarter i en ladugård och vi fik där ganska väll spis och villa vi där den Natan öfver til

den 5.te betida om mårgon då marsera vi 4 mill til en stad ved namn Dransfält där ärhöll vi Qvarter i en stall och vi fik där ganska klen spis och villa då den natan öfver til

den 6.te om mårgon marsera vi 4 mill til en stor och förnäm hufvud stad i hasellkas försten dömen vi namn Hässell katesell där fik vi och qvarter i en stor häste stall och vi fik där Någolunda spis och bränevin och var säligt gått folk och där var et förskräklig vakert land med allehanda plantassen med allehanda trä på boda sidor på vägen och stora trägårdar som man knapt kunde se öfver där var iuft hungna at gå och äfven

den 7.de. om mårgon marsera vi 3 mill til en by ved namn Baffer där är höll vi qvarter i et fårehus och vi fik där ganska klen spis och elakt folk och sen

den 8.de. om mårgon betida marsera vi 4 mill til en by som hete gusbärg där ärhöll vi och Qvarter i et fårehus och klen matt som hädan efter hände hände os altför ofta och

den 9 om mårgon marsera vi (4) til en stad vid Namn Margeborg där blef vi äfven in Qvarterat i en stall och vi fik där nästan ingen spis där mer än vårt lila bröd och äfven

den 10 marsera vi 3 mill till en by vid Namn Kiäis där ärhöll vi och qvarter på en cassär och fik där någolunda spis och var säligt got folk och

äfven den 11 marsera vi 3 mill til en stad ved namn Käkheim där ärhöll vi Qvarter i en kyrka där fik somliga mat och somlliga inte och vi villa där med natan til

den 12 om mårgon marsera vi 3 mill til en stad vid namn Frankfortt där ärhöll vi och qvarter på en cassär där fik vi liga på matdräser och fik mat där var för sig och om mårgon fik vi 2 supar bränevin på man och där var et förskräklig hedeliget folk de ville os alla väll och

den 13 om mårgon då marsera vi 4 mill til en stor och förnäm stad som var gränsstad i melan Saxen och Österriket och där var en stor ström så kal.... Ringströmen äfven sielfa staden var vid namn Maien och öfver strömen var en lång bro som låg på båtar där kom fransoserna och visentera i våra ränslar om vi skule hafva något som dem behaga Så fik vi Qvarter där på fästningen i en stor hästestall där villa vi 2 näter och en dag och där fik vi alrig et gran til spis mer än et halt bröd om dagen för de vile tvinga os til värving som de och iorde vi några man som tog värving dät var 32 man och dät iorde os ganska ont som qvar wore men de gaf os hårda ord och där fik vi ombyte på betäkning och

den 15. om mårgon marsera vi 3 mill til en stor by ved namn ondersblom där ärhöl vi qvarter ...å 3 man i varge stuga men ingen spis men då fik vi för första gången ledighet at gå hur vi ville

äfven den 16 om mårgon marsera vi 4 mill til en by som hete grott Snidershäim sama dag gik vi i genom en liten stad ved Namn vorms och där fik bröd sedan marsera vi til den åfvan nämde by där fik vi qvarter i en ladugård och somlliga fik mat och somliga inte och dät var om pins qvälen och vi låg då nästan så gåt som på gatan

om mårgon som var den 17 då fik vi för första gången päningar 2 gråsen på man och sedan marsera vi 2 mill til en stad ved namn Krere där var och präktiga saltvärk och där fik vi äfven qvarter några man i var stuga och något spis och där var gått kiöp på bränevin och vin och där hade de vin planttasen öfver ala markor lik som vi brukar (säd) iärde i våra länder och där var hedeliget folk och där var et gamalt kloster som var nerrefvet som de tallade Cong Karll för Svärget hade slage dät Neder för utan där var många Rangserat kloster och

sedan den 18 om mårgon marsera vi 3 mill öfver et långt fiäll til en liten stad ved Namn Kaiseslate där ärhöl vi Qvarter i et fåre hus men vi fik där stragst spis och var där beskedelig folk och där var vi i den katoliska kyrkan som de där bruka många tämpo och iag tänkte vid mig siälf så gud han hielp mig at koma än en gång i den kyrka som iag kunde förståå den rätta läran och

sedan den 19 om mårgon betida marsera vi 3 mill til en by ved namn Millbad där ärhöll vi qvarter några man i var stuga och fik alt någet spis där och vila då där med natan til

mårgon som var den 20 då marsera vi 3 mill den dagen til en stor stad ved namn Saberik där fik vi qvarter i en häste stall och där fik vi god spis och där var ganska gåt kiöp på bränevin och de söp sig illa drukna och

sedan den 21 marsera vi 4 mill til en stad ved namn Svaipprik där ärhöll vi qvarter på en cassär och fik där någolun da spis och vila då natan öfver til

den 22 om mårgon marsera vi 3 mill til en stad ved namn Santefor där fik vi Qvarter i en stall och där fik vi de första franska päningarna som kallas su för där var gränsen emellan Öster Riket och Franke Riket och der blef vi å med betäkningen sedan fik vi inte mer än en man til vägvissare emellan vart stäle och

sedan den 23 marsera vi 2 mill til en by vid Namn Kässell vi där fik qvarter men där fik liga vi nästan på gatan för där var en hop med fransoser inqvarterade och ingen spis fik vi där alls och

den 24 betida om mårgon marsera vi 2 mill til en stor stad vid Nam Mette där ärhöll vi och qvarter på en cassär där vi blef in Läste och allre ett gran fik vi där til spis mer än våra 5 su

sedan den 25 marsera vi 3 mill til en by som hete Malittz där ärhöll vi och (Qvarter) några man i värge stuga men spis fik vi där men villa med nattan til

den 26 marsera vi 3 mill til en liten stad ved nam ätteng där vi och ärhöll goda qvarter men ingen spis men vi fik liga bra där var et beskedeliget kolk och

dagen den 27 marser vi 3 mill til en by som hete Longoia där fik vi svaga qvarter och ingen mat mer än vårt bröd och där var et iärnbruk och

sedan den 28 marsera wi 3 mill til en by ved nam Momedi där ärhöll vi och sälig Qvarter och fik något spis där och
dagen därpå som var den 29 marsera vi 2 mill til en by som hete Kareniang där fik vi ock qvarter och vila med natan til

den 30 marsera vi 3 mill till en stad ved namn Färning där ärhöll vi sälig goda qvarter och fik något spis där och men där var då et ont väder och

äfven den 31 marsera vi 2 mill till en stad ved namn Sedan och sen til den lilla staden Dons Rud där vi stanade som den nådige guden vet huru länge vi blir där vi väntar var dag och stund på ändan för här är våra traktamanter ganska ringa vi har här 3 styver i svänska päningar och en mark bröd om dagen dätt kan väll var och en veta vat dät är at lefva på

gud han bevara var och en för at blifva fången under fiänden uti främande länder gud se til den mänskia som är så olyklig dät kan ingen tänka eller tro mer än vi våra fatiga barn som sådant ärfara får

här går många raporter somliga gläder os och somliga bedröfvar os och vi får allrig veta någon saning utan gud hielp os alla dät är vår inliga och trogna bön bode natt och dag och

suman på hella vår vandring ifrån anklan hett til DousRud uti frankeriket består uti 185 1/2 mill som vi har marserat igenom många vakra länder först igenom Svänska Pomren och sedan igenom Prysens land och sedan igenom Baden storförstendömen -Saxen kurförsten dömen Betmen Drittsen Lepevik Republlig Hälell Kaltesell försten dömen en del av österrika(rn) i vin alt däta var vakra länder iag alt däta som här är skrifvet är tydligen saning året 1807 d 27 julli under denna Marsen passerade vi 36 städer

Hans Åhs

Sist min gud iag dig nu beder
tag min han uti din han
så at du mig altid leder förer
til dät frögde land
vardes ända alt besvär (når)
min vandring sluten är
och iag dig min anda sänder
tag då den i dina händer
Ammen

Den 19 Novembr kom den förste snön uti frankeriket och så snöde dätt den 21 kärt bra så at baken var löatt ..........................

Om Catolisk Reglion
den är på månge handa sätt på många sätt obgriplig för os alla hussen är bygd utaf sten och ler dät är öfver hela Pryens land och hela frankeriket så fins alrigt et hus bygt utaf trä utan sten och dät är sand sten dän är så god och arbta som trä den sågar de och tälger så fin som de den nånsting vill ha och sten telen på ala Logar och i alla hus

äfven så deras kiöreresskap är obegriplig grof en vang är så grof så at de inte kan kiöra tom utan 4 hästar men däs för ena brukar de 12 å 14 hästar för vangen och sellen är så grof och tung så at en karll har en god boll i honom och han är så iord så han smukas öfver hufvude på hästen och när de kiör säd så binder de en kapa för munden på hästen

äfven en pllog är och konstig han är på en (7) alnar lång och liger med den främsta ändan på en vang och järnet är med äg på bada sidor och en välte fiöll på var sidan och afv den består uti 12 å 14 hästar eller oxar och iorden är myket stenig och leriord men rö är iorden öfver alt med ganska god iord och

dät mästa de sår är vete och rog och något korn men ganska liten hafvra men för skräklig många potter brukar de öfver hela Prysens land och så frankeriket men uti Pomren och i Prysen lefver de dät mästa på frukt och bröd äfven så i frankeriket lefver de ganska nät de lefver mäste på bröd och något sup ne sådant som de hämtar i sina trägårdar men alrig kokar de gröt eller väling men siönt öll och bränevin vin och alrig anat än vetebröd och

äfven så deras kläde bona en karll i frankeriket är altid kläd i blå råk och lång byxor och afvell lång hatt och pisk i naken en qvinspärsion är så kläd som våra men de har alla vita rynkatet mösser på hufvudt men allrig något kläde på hufvudt skall man se på någon qvinspärsion

äfven har iag glömt ute et med harfvingen dät har de trehörniga harfvor med trä tinder uti där säter de en häst för var harfva och så binder de till hoppa 12 å 14 hästar och de går ront om kring och en man kiör dem alla och dät varar til ändan som ofta händer at åkren är en mill lång

äfven så deras gudes tienst och andakt ehuru stor eller liten byn måte vara så är dät en kyrka i var by och den är catolisk och deras andakts öfning kan man ike räteligen beskrifva ty den består medells dells allt uti sermoner och prästen är kläd med en vit sorta och svart spesig mössa och til lika tränne andra präster och tväne små gåsar en om vardära sidan om sig när han står för altaret och många stolta sermoner som ej upräknas kan nämligen

min siäll och sinne lått gud råda
och hoppas på din fader blli
ty han kan dock med himells nåde
bekröna dig til evigstidd
dän sig betror uti guds hand
han byger ej på lösan sand
H Åhs

Min siäll och sinne lått gud råda
och hoppas på din fader bli
ty han kan dock med himmells nåde
bekröna dig till evig tid
dän sig betror uti guds hand
han byger ej på lösan sand

Wad hiellper os vi myket Sörger
vad gangar os vår pust och qvall
vad är at vi var mårgon börgar
begråta nådan utan tall
iu mer vi Sörger i vårr nöd
iu störe blir vårt Sorge bröd

En vissa vill iag siunga törr hända den blir lång
när hiertat är betungat blir dät en svanesång
mit måll dät är för taget när som iag Sunga vell
och lågo iag i grafven och voro ej mera till

No 2
Men iag som alle andra en maka tänka få
som uti sorg och vånda mit nöge vara må
men iag har lärt at kiäna at qvinors list är stor
dät har iag och fåt spörga långt mer än någon tror

No 3
En flika som var siöner både dugtig och glad
hon hade och vakra kläder hon stod sig ganska bra
hon fell uti mit sinn iag önska hene (få)
dät var mit största nöge var gång iag hene såg

No 4
alt om en afton stunde Sedan hon har gåt til Rod
iag höglig åtstunda och fatar i min troo
må jag ej blir förgäten om iag til hene går
iag var då ganska trägen och dören knakar på

(Min) järning nådigt skåda
hiellp du dät bästa råda
låt up fört fört gångs ända
alt til Din ärro lända

A B C D E F G H I K L M N O P Q R S T U W X Y Z
Hans Ås

En Waker Kris Wissa

En vissa vill iag siunga om någon den vill höra på
at bode gamla och unga kan hene rät förstå
hon hanllar om vår ressa när som vi orders fik
sedan något lesna från våra nästen gek

W. 2
men det kunde intet hielpa ty börga vi at fata mod
bed gud han velle os hielpa mott alt som före stod
vi reste sen med dork mars til tid på natan led
och fram til flans..... gästgifvaregård där tog vi (nat)quarter

W.3
om mårgonen helt tidigt vi ala rusta därifrån
och sedan fram till Krokek vi alla kom
och Så månde vi den natten ett usellt stäle få
ty där fans en daste vaten men gämer i var vrå

W.4
Om mårgonen helt tidigt vi os på ressan åter gaf
vi friska var och glade och reste med en fart
igenom staden Norrkiöping och såg des raratet
och Sedan fram til Linkiöping där tog vi Natqvarter

W.5
Där lefvde vi så kiärligt med varanan några dagar
och goda vinet tärde til tid på Natan led
vi lade os at Sofva alt in til mårgon stund
til Solan mån framskrida på Himlen Så Rund

W. 6.te
Med hast vi sedan rusta och genaste färdiga vi blef
dät endaste os för lusta at värden få bese
och muntra var med anan vi tidan då fördref
och kom ur Östergötland vi Småland fik bese

W. 7.de
Wi tidan mån förbida fast dät gek tälmllig långt
om och änteligt sent om sider til nate qvarteret kom
där smaka vi på smöret som mången har talt om
och sedan uppå ölet en liten sup i bllnt

W 8
Där blefvo vi den natan med smålans kullor svinga om
franst öll och bränevinskapan til mårgon stunden kom
och reste sen som gehu den vägen ända fram
(om)qvällen kl 10 til vetlanda vi kom

W 9.de
Där fingo vi och villa til bönderna vi gingo in
och vele hos dem spisa samt smaka däs bränevin
där var en ånder kiäring och bonden han var halt
han sade at bränevinet och öllet dät var allt

W 10
Vi reste Så helt Syndesamt genom hela Kroneborgs lände
dät var väll någet trötsamt ty villan bleff för ment
(alt) Reste så dräkte igenom natt och Dag
om sidor våt och tröta fram til Karlls krona stad

W. 11
Där blefve vi den Natan utti en Svår och Kall Casär
vi hade våta kapor at villa uti där
vi Tänkte Något Sofva och Lade os Så ned
men frös at Hiertat hopa och darra dät var Lett

W. 12
Om mårgonen helt tidigt vi alla åter stego up
och Söpo Litet bränevin Som värmde up vår kropp
och Sedan alla Samans ombord på Slupar gek
och foro ut på strömen och stego på et skepp

W. 13
med skepet vi då sägla alt öfver stora Öster siön
och os i hafvet spegla uti 3 hella dyng
och skåda sen med glädige en god och säker hamn
och på et Land vi träde som heter Pärto strand

W. 14
Sen börga vi marsera en lång och en besvärlig väg
och veko ingen där utan földe vår offiser
och tröka hella natan som var bode mörk och lång
om mårgonen helt mata vi fram til bärgen kom

W. 15
et dyng fik vi där villa uti qvarter vi fingo gå
stort men vi månde lida de tyskar at förstå
och sedan andra dagen alt upå mårgon stund
vi os i årning laga marsera til Strallesund

W. 16
Utti Strallesund vi blefvo dät var i 7. och 20 dyng
samt vakter och arbete för rätas dag och stund
(sen) där ifrån upbröto marserade (til) grim
och sedan blefvo ströda i landet runt om kring

W. 17
och sen så har vi vandrat igenom däta mkellborgska land
men var äst vi nu stanar dät står i Herrans hand
med myken svåra vägar och bördan hon är tung
där öfver hörde klagas så gamall så som ung

W. 18
Men hör du gode bonde et ord iag til dig säger
må du må ej blifva onder om du saning vil til stå
nu får du vara hema och skiöta om dit boo
då får soldaten vandra i daglige oroo

W.19
Men hör du gode bonde et ord iag til dig tala må
när soldaten ute på torg och skansar stå
då får du liga hema hos hustrun din på lurr
vid siälfva kiärningeråfven har du din vaktekurr

W. 20
Hellt vänligt vil iag fråga huru du hema stäler
dig mot soldatens hustru när hon begärer hielpp
du gömer dig väll undan ur vägen (var) du kan
och säger i dit sinne (det) bryr iag mig ej om

W.21
Du ohielpsama bonde som ej soldaten tänker på
om du i däna orten med honom skulle gå
dit kiänslolösa hierta dät skule i dig slå
samt och din långa nässa stå många rynker på

W. 22
men böndrna mån vara af et olika sinelag
då en vill päningar gifva en an på nässan drarr
den 3de går och gräfver i hufvudet sig Rifver
en plåt skall han väll hafva mer kan vi intet ge

W. 23
må altid väll min bonde iag myken lyka önskar dig
om du är glad eler onder dät lika qvater mig
begrunda med dig siälfver om iag ej har sakt sant
du finer dät är saning dät tyker du ej om

W. 24
Till slutt så vill iag bediga för konung och för foster land
o gud vår kung bevara och syda (med) Din hand
samt ala offiserar och trogna ämbetsmän
at gud han värdes della sin hielp åt allom dem

W. 25
Jag slutar nu min vissa samtt beder er camerater all
om gud behagar sluta mit lif i däta land
om ni vår hemort skådar så hälsa til min vän
at vi var andra skådar med frögd i hemlen

(Min gud hielper os uti myket)
_______
_____
______ ______
______
______
______
Min gud förlåt mig alla
mina synder som iag hafver iort
i dena varden här och i däta
frankeriket.
H Åhs

En Waker Krigsvissa

Ak hjemell när iag nu vill mig till sines föra
har iag min ungdoms tid har kunatt så förstöra
at iag på ålerdomen ej hafva kan mit bröd
för utan sådant tvång som syndar til min dödd

W. 2
Den som i wärdan vill på alting hafva smaken
och sista turen (blirr) sig ge til krismans staten
han komer ej för sent sin ankomst gripa an
hälst mynt och födsell ej kan hielpa honom fram

W. 3
Vi månde orders få den 9de october at till KarllsCrona gå
och där ifrån til Pomeren då fik var svänsk soldat
en elld i brystet in som inttet slåknas kan
för än gud os hielper hem

W. 4
Däs öma hierttan får då hetan galla smaka
när man skall afsked ta från barn och så från maka
man strömvist tårar ser af däras ögon går
när hustrun ifrån man med barnen siellgas må

W.5
Dän 10de därpå vi månde redo vara
från släkt och vänen vår vi månde afsked taga
vi reste först til Rall där vi för samllade blefvo
och sedan med all hast vi reste til Krokek

W.6
Till Lindkiöping mån vi vår resa sen fortsäta
där fingo vi qvarter som var utaf dät bästa
som vi nu månde få på hella ressan vår
hielp os o stoore gud vår tid är ganska svår

W.7
Om söndags mårgon vi månde redo vara
från slägt och vänerr vår vi månde afsked taga
vi till Sitt hälla kom om aftonen helt sent
där fingo vi qvarter men dät var rät gement

W.8
Wårra saker Lades in uppå en trånger loger
men vi dåk uttan för under bar himell stodo
vi måste villa där på marken våt och kall
betänk var christen siäll vad krismanen lida skall

W.9
När åtter dagen vart och vi där blef upställde
vår sius vi månde få ått Ek sjö vi anlände
vi fik ej Säga till i staolen någon man
vi må fortt förbi och ressa vägen fram

W.10
Till vet landa vi kommo om afton kl 8
vi tänkte få qvarter när där var så långt bortto
vi och 3 fiärdings väg vi fant ej någon by
till hög tag vi af när till bärg snälla by

W.11
Sen vi från bärg snälla forr (fik) ej någott villa
vi måste alla fort vi fik ej stilla blifva
igenom Nat och dag vår ressa månde skrida
Däs vi komo fram och fik Karllskrona se

W.12
Dän staden var väll stor dät kan man väll beskrifva
men vi fik ej qvarter utan vi måste drifvas
så liksom kräatur in uppå et bus siull
där öll och mat ej fans ej knapptt en enda supp

W.13
När vi så färdas har ia iämte i 8. dagar
vi månde order få at vi til redes skulle vara
at stiga stragst om bord på skepet Siäsman stor
mäd räng mäd storm och vind vi öfver hafvet forr

W.14
När gud os hielper fram utöfver däta svallget
så att man hamn kund få då syntes tyska stranden
vi fördes då i land vid pärto varge man
och sen marsera vi till staden Bärgen fram

W.15
Wi äntelig villa fik et dyngd i sama staden
men när som truman gik vi stragst til ress skull vara
at gå til Strallesunds stad vi kom och lykliget dit
där vi och voro qvarr så när en månas tid

W.16
Wi knapt en enda dag i stillhet finge vara
för arbets orders kom å vaktt vi månde antaga
tro mig dät är ej gåt at uppå arbetet gå
under ett sådant follk som ingen kan förstå

W.17
Dätt var den 7de utti Novämber månad vi upbråts oders fik
at ifrån stralle sund gånga men vartt
dätt lända skall ej någen säga kan
vi måste likväll ut och sträfva vägen fram

W.18
Till staden grim vi kom at villa öfver natan
sen vi stråp serat har och voro väll utmatat
då var var krisman nögd at villa på en gång
som vi marserat har en väg som var så lång

W.19
När vi så villat har öfver natan utti staden
marserade vi utt och kom til båttenhage
där liger vi ännu en hall mill ifrån stan
vi upbråts oders får kan hända dät sier snart

W.20
ej någon föd krok fins så svår som krisman äger
den honom ej försökt tror knapt dätt som iag säger
så teknar iag här up vad sig tilldraget har
där til är iag ej lärd ej häller nöllig var

W.21
En adellsman mår bra på sina gods och gårdar
snart sagt bettiymrad är sin egendom han vårdar
för en måt sion skull han då till staden far
och stadsbon uppå land fördrifva många darr

W.22
Nu tror iag saning ej förmenas mig at skrifva
och dän som bätre vett kan bätrre besked gifva
en adelsman och präst en bårgare där näst
en bonde vid sin plog tror iag mår alra bäst

W.23
En präst som andages värk utti sit hierta förer
är altid nögd och glad han vet vad sig til hörer
han föder gårdar sin mäd evangilgelius
där för vällsinglse han äger i sit hus

W.24
En bårgare mår väll om han för siktigt skiöter
sin handell närnings slögd vad mera honom möter
han kan i frid och ro för drifva sina dar
och glädiga sig uti dät krisman intte harr

W.25
En bonde i sin grå och grofva vamllas tröga
kan mäd en piptobak och gått stopp öl sig nöga
när kronan fåt sin skat och prästen fåt sin lått
så lefver han för nögd å driker än en pått

W.26
af dässa 4 stånd lär ingen kunna klandra
de äga timlliget gåt af alt vad dem behagar
om något qvällger däm så tar de sig en supp
så lefver de för nögd där mäd är sorgen slutt

W.27
Men kiära krisman kom du skall mitt vittne blifva
säg mig vad iag ej vett at iag må rätvist skrifva
en krismans svårighett och hur hans dagar går
men ak iag ryser vid at sådant tänka på

W.28
När krisman orders får at han skall redo vara
åt arbets comando gå häller til ofrid fara
bereder han sig då lik fångspis at få
at lefva häller död är bara träf och fell

W.29
Men skall dät nu så gå at vi skall ofrid hålla
vi troligt göra må vad vårt befäll befallar
och fäkta för vår Cung och kiära fäders land
sänd os din hielp o gud uti dän sista stund

W.30
Men skulle andring ske och bladet sig om vändas
at dät skull fredligt bli dät står alt i guds händer
då är var krisman nögd som komer hem igen
at träffva sina barn och sin fulltrogna vän

W.31
När tobak intet fins som modet kan upgifva
när bränevin intet fås som modet kan upgifva
när alt ting synes gå som altid vill öfverge
at vara krisman blid och dän sin nåd bette

W.32
Jag slutar så les här och dig iämkristen beder
döm billigt mina fell om iag har rördt din heder
om du ej kiänar mig så kan du gessa på
mit namn iag svarar til när du dät veta får

W.33
Om någon veta vell vem visan hafver diktat
så vill iag dät och här i sama rader säta
appunda compagni och Sörmalans Regement
Nills Stafv så heter iag nu är min vissa änddad

En Hus Sarr Wissa

Jag är hussarr til lif och siäll
och strida är min sak
för Cong och fostterland väll
iag tomlar min (pollak)
för gustafv adell Svärge Cong
iag iärna dör fast iag är ung
ty han lär siällf åt farorona
lik mordiska hussarrarne

W.2
Upp bryter hör trompeten går
härns härrns till häst
vad sattan redan truman går
de siuta alt som bäst
dät har ej allrig nånsting hänt
at flagtings faklla blefvet tänd
för en utti först varit fram
at sabla ner mång tiusen man
.............
.............

W:3
Camerater sätten sporna i
os syndom koma främst
kom riddom alt hopp förbi
skall vi i dag bli (sämst)
hurna hurra nu gäller dät
ty hampus för os altid rät
marrs marrs gå på låt svänska mod
sig badas i fransosens blodd

W:4
Dät var en heter dag min bror
båd knapt och iag är trött
för os för (lur) en är ej stor
dock fältet var helt röt
franskyska blodet ran iuft där
af tappra svänska mord gevär
som vattnet ut på vägarna
uti de (skå....) byarna

W:5
Men såg du Congen var han red
främst var han öfver alt
siellf flög han ifrån led til led
til alt ting var befallt
guddomliget varr dät at se
spesen at af sin arme
iuft han at häliga däna dag
mot dätta vonna stolta sllag

W:6
Wett du at iag bra törstig är
kom låt os sita af
iag ser et krogesylt hänger där
här ridom vi i trafv
hörr värd slå i en supp
åt os vi hafver varit ut
och skåll gustafv adoll din hussarr
bed gud för länga dina darr

Nu är slutt på alla mina vissor
(Hur) som iag här hafver skrifvit
utan gud hielp mig och os alla (pressnerer)
at snart coma här ifrån
DansRud (af) 28 September 1807

Dett var uti mekellborgska landet en stad som hette Mållen där vi fik betrakta ullspegells graf och biltd och af måling iord på en sten tafvla tilllika en dyllik på villken hans moder var af mållat och hon hade en ugla på sitt bryst och til lika hans i liffstiden brukande driks kanna tobakspipa glas ögon (spånan) och värga var äfven där (iemte) ...................................... iemte förvarat uti kyrko vägen var iortd et håll var utti altsamans stod och där före dörr och lås var till kyrkoväktaren beständigt hade nykllen (för) vart man läste under hans döds tid vilket timade året 1350 efter dem hans egen ord för måte at om han ved sin död sagligen afled skulle på hans graff upvägxte haf åller en lind dät är och skedt en lind är där upväxt som haff åler ej är merra öfverigt än siälfva ytan men lik väll så (stödiga) man knapaste kunde ...... för Löf se en enda gren där af ifrån ur mins tider har däta träd altid varit hatat man kunde där knapaste in flika en knape nåls knap emellan varge spike nob ved däs utom är det aldeles för biudet att huga ala rötrna utom en (enda) har varit af hugen men är dock lika härligt grönt där före håler man trogliget at efter hans egen sägen så står dät til en evig åminelsse efter honom nämligen ................ ................ ................. ............... ................

Hur lustigt gåssar alla
som utti striden går
låt (dät) Svänska blodet falla
fö...... gamlla göttas spor
frukta allrig dödsans faror
frukten allrig kulor krutt
frukten allrig franska snaror
stå som sista man till Sllutt
(Tron) som herran i sin (hyde)
han från faran blifver frö....
............(himlen) os vill (skydda)
(kan) ......ika säker blli fru....
.............. blått för döden livet
........Herrens hand han nog
.................öden så här Som
.................... svea land

Låtta Cort...... .................
Dett var utti Engellan en riker och för mogen Herre som hade myket kienster folk och i bland dem var en som hette Jöns som lefved i sus och dus spelade cortt natt och dag

däta för(tröt) de andra hans cameratter och klag ade för herren en natt då Jöns var utte och spelade likväll fast porttrna vore stängda hade Jöns en piga til vän som slpte honom in så väll däna naten som andra

dagen der på blef Jöns med sine camerater för herren in kalade til at öfver bevissa Jöns olidelig het och olydnad herren till talte Jöns så ledes du måtte vara en satans skallm dine andre camerater ............... på dig at du lefver .................spellar cort nat och dag nådige herre de inger på mig cort bryr iag mig alrig om för iag vet vat ont dät har med sig at bära cort då sade hans camerater vi äre öfvertygat om at han har nu corttelek för närvarande hos sig och han befans til sitt största nöge hafva en corte lek

då sade Jöns nådige Herre däta brukar iag dels till almnaka och dells till böne bok nådige Herre giff sig til fris så vill iag nu genaste under rätelse upgifva dätt är 4 tider om året 4 sårter cort ierter för våren rutter för somaren spader för hösten klöfver för vinteren och 12 månader i ett år alt så är dät 12 cort af varge sortt men efter veckornens räkning är dät 13 månader i et år så... är dät 13 cort af varge sortt 52 vekor i året och 52 ... en corte lek 365 dagar i et år 365 ögon i en corte lek enligt de ögon som öfver äro eller mera är ... timar och minuter efter de gamlla tide varv och skåt åren

nu min nådige Herre har iag iort förklaring på min lilla almenaka är iag straf skyldig underkastat jag mig det med all lydna och herren sade låt mig höra din bönebok

nådige herre sade Jöns när jag hafver lägenheter att läsa tager jag först fram kungen för mig då jag påminner mig den lydna och plikt som jag är herre och konung skyldig, darnäst tager iag frun varer iag på mint om huru hela mäniskoslägtet födt för ena qvina skull Eva genom bråtet och ena qvina blifvet uprätat genom Junfru maria

där näst tager iag 10 påminer iag mig de 10 budorden hvilka gud utgaf på Sinia bärg genom Mosen tager iag 9 tänker iag de 9 (timar) min och ales vår frälsare hängde på korset til alses frällsning och saligehett tager iag 8 efter tänk iag arken och Noak den 8de sielf tager iag 7 påminer iag mig de.7. ord vår frälsare sade på korset

tager iag 6. efter tänker iag de 6 dagar på hvillka gud skappade värden med alt vat som där uti är både synligt och osynligt tager iag.5. efter tänker iag de 5.Jesu sår varuti vi alla varde rentvagne tager iag 4 efter tänker iag de 4 evangelister

tager iag.3.efter tänker iag de 3.pärsoner i en gudom tager iag 2 efter tänker iag de tväne tästamäntten gamla och nya varuti vi lässa länder til vår egen nyta och salighet tager iag esset efter tänker iag huru gud råder öfver alt ting lika som esset råder öfver de andra corten i en cort...

nu min nådige herre har iag giort min för klarning öfver min lila böne bok är iag straf skyldig under kastatat iag mig dät med all ödmiukhet beder då svarade Herren och sade gifve gud iag kunde så väll på dina ord bruka min bok så vill iag altid bediga dig behåla corten då sade hans camerater han har ute glömt Cnekten

då sade Herren var blef knekten af svarade Jöns när iag kom till knekten kom iag från mig siälf ty iag kom ihog den knekten Judas som förråde sin egen herre och mästare lika som mina cameratter vilga förråda mig och herren sade du är en redellig yngling gack och uträta dät du giöra skall och de andre blef med skam på dörren kiörde och Jöns spellar cortt lika väll
Hans Åhs

den 7 agusti fik vi weta at den (svänska) conungen var suton men om (da....) ........................................................

Fransk Räkning
1 - ön
2 - Dön
3 - Tråa
4 - Katt
5 - Sänk
6 - Sisä
8 - vitt
9 - noff
10 - Dis
11 - ås
12 - Dus
13 - Träs
14 - Katäll
15 - Käns
16 - Siäs
17 - Disät
18 - Disvitt
19 - Disnöf
20 - väng
21 - väng ön
22 - väng dön
23 - väng tråa
24 - väng Kat
25 - väng Sänk
26 - väng Sis
27 - väng Sät
28 - väng vit
29 - väng nöf
30 - Trantt
31 - Trant ön
32 - Trant dön
33 - Trant tråa
34 - Trant Kat
35 - Trant Sänk
36 - Trant Sis
37 - Trant Sät
38 - Trant vit
39 - Trant nöf
40 - Karant
41 - Karant ön
42 - Karant dön
43 - Karant tråa
44 - Karant Kat
45 - Karant Sänk
46 - Karant Sis
47 - Karant Sät
48 - Karant vit
49 - Karant nöf
50 - Sän Kant
51 - Sän Kant ön
52 - Sän Kant dön
53 - Sän Kant troa
54 - Sän Kant Katt
55 - Sän Kant Sänk
56 - Sän Kant Sis
57 - Sän Kant Sätt
58 - Sän Kant vitt
59 - Sän Kant nöff
60 - Svär Sant
61 - Svär Sant ön
62 - Svär Sant dön
63 - Svär Sant tråa
64 - Svär Sant Kat
65 - Svär Sant Sänk
66 - Svär Sant Sis
67 - Svär Sant Sätt
68 - Svär Sant vitt
69 - Svär Sant nöff
70 - Syeptantt
71 - Syeptant ön
72 - Syep Sant
80 - Katro vänt
81 - Katro väntt ö
82 - Katro vänt dön
90 - No nantt
- Nonant ön
92 - Nonant dön
100 - Sang
1000 - Mille
10 000 - Dis mille

Dons Rud .. 1 agusti 1807
.... Åhs

den (3) agusti fyra fransoser
freden i Sedam emellan Prysen
(ock) fransosen året 180(7)
............... agusti

Fader vår som äst i himell så och
på iorden vårt dagliga bröd gif os
i dag
Fader vår som äst i himlen heleg
vare tit namn

Söndagen Dimars
måndagen Lördig
Tisdagen mardig
onsdagen mekerdi
Torsdagen Sedi
Fredagen Wandri
Lördagen Sandi

Jag är skyldig här på (amttion)
Till soldaten Låssfällt 5 p
Till soldaten Cam 1.par skor 5 p
för et par damskor 1.d.å 4.
Sunam 2 d 3 p
Till soldaten (Btkfäldt) 15 p
för en salmbok Suma (4: ....)

Fader vår på Tyska
Water unser Dir Du bist in Himmell
(Tye) helligett varde Deiän Name
till Kåme Dien Reik
Denne ville gesihe
im Hjemmell alfso autti auff Erden
unfser Thächlig Brot geben uns in heuyte
und vergeb uns unser huld
als vir vergeben unser skhuldigen
und furre uns Nikhf in verr Sok hung
Sondern er Lösen ung von dem uebell
Deim Dom is das Raich
und die Kraft und die herlige heit
in evyi heitt Ammen
Hans Åhs

En Ny Wissa 1807

Kom hielp mig at siunga var redelig kamrat
som med mig har delt lika öden
beklaga o bonde din din trogna soldatt
som för dig nu månde tråssa döden
som lemnat med Klagan sin hustru och barn
i diupaste smärta och sorgns garn
och friviligit möt (dödesånsans) faror

No 2
1800 och även där til 5 dena dag i September
vi fingo enligt order från hus och från hem
til Stralesund vi mar... då lände
vi gingo til den o.... vi inte tyckte om ......
för orsakar den lesnan och förfång
i några vekor som vi der voro

No 3
min himelleske Herren vad ynklig låt
vat klagan och tärande smärta
af hustrur och barn hördes väll då
plåga och qvall för et hierta
när vi måste säga agö kiära vän
iag reser nu ifrån dig men komer igen
om himlens herre behagar

N 4
Här hielper ej klagan ej sukan och gråt
ej gelper at ropa min fader
af menlösa barnan med ynklig lått
då vi gik til blodiga dater
som geho ifordom imot (isra....)
gik som alt fort til Karlskrona
man order stragst fik
vi måste ombord genaste stiga

No 5
af måndagens morgon vi stego om bord
om Torsdagen lyfte vi ankare
vi lemnade då vår kiära foster iord
med ängslan och sorgeliga tankar
10 dagar ombord ty vinden var still
den nådiga guden han var os och milld
från siön vi marsera til Stralesund

No 6
om onsdagens afton vid pas kl 7
de 7 höga tornen vi sågo
med ängsliga tankar vi fingo då se
den ort som fordom har varet en pllåga
där bära och grafva våra krafter förtog
där vi liksom kräatur släpa och drog
men sådant dät tog snart en ända

No 7
vi slöto arbeta och orderna fik
at hola os färdiga och klara
kris lågan var tänder och ryktet det gik
vi skulle vår frihet försvara
i korthet der efter från Stralesund vi gå
at upsöka teken och förgälta spor
som tapert för forstlandet fäkta

N 8
En dell utaf värden i krisslåga stod
samt en rebell var uptänder
öfver de strids sama földer däs stod
samt äfven mot Svärget sig vänder
två svågar för entes mäd konungar många
be slöto at späka tyranen i sin gång
för dygden mot odygden fäkta

No 9
men än fans en konung en bonaparts vän
mot dena vi blefvo befallte marsera
i godo en gång försöka än
des tankar mot indräkten stäla
en by som hete Pantlas vid marsen blef vänd
ganska mager ort men af os något kiänt
yters vid prysen var vårt läger

No 10
vi knapast dit anlände och komo i ro
vi ryktes ur dena vår villa
mot an klagans damar vi måste då gå
och tapert mot Prysaren illa
men dena vår fiände han höll ike stånd
han ändra sin tanka och styrde sin gång
mot Bonapart tyranarnas hufvud

No 11
Jag vill ej omtala den ömande tåge
vi måste som krismanen lida
iag vil ike nämna om mordiska skått
de komo ej från dena sidan
med 30 skarpskåt och 40 i blant
med ränsell på rygen i iupaste sand
vi måste vår bada fram skrida

No 12
i blant utaf hunger i blant utaf tvång
vi måste vår bada fram skrida
med ängsliga tankar vi styrde vår gång
en önsklig hamn vi för bida
till götsko vi gingo och där från til Lyts vid dam
ifrån stränglas til Padarf och (sen) till (stresker)
vid damgard slöts Svea gränsor

No 13
Till mekellborgska landet och huset Sverin
vår ankonst i troppvis nu skede
ifrån Rem näs til Råståk vi gingo och in
dags villan i vismar beredes
från vismar vi gingo til atenbärge älfven
uti hanober där fransmanen sielf
nys lemnat sin fiändes til bytes

No 14
från atenborg vi gingo til Lydnborgs stad
en stad för så skiön lik som våra
der kalkbärg och saltvärk gör mången man glad
nu synes blot dät ynkliga spor af foort
tiden af vallar som Svar har iort
vars fasthett och styrka all värden för sport
nu äro däs siönheter borte

No 15
Där blef vi ej rika på vin eller mat
som elden fransoser framfarit
at röfva och pllondra han lagt sin mandat
och plåga de arma barbarigst
o skiöna hannober var är nu din pragt
var är nu din rikedom du England har bragt
den fins i fransosernas skiötte

No 16
5 vekor vi voro uti nämde ort
hanräkning och vakt vi där iorde
en dell af Kamerater som lykan gaf fort
med bref ifrån hemorten sporde
at hustrur och barn uti vällmåga var
.... häran som är då de sörgands far
med välstånd dätt ömaste begåfvat

No 17
Wår iullehälg vi fyra ej frögdefull den var
ty saknaden iorde vi qvida
vi så på varandra och lesnan man har
til hustrur och barn vi förbida
gud låta os ej iulehälg så fira mera
här af sillde ifrån maka och barnen så kiär
långt bortt uti främande länder

No 18
Hör på camratt som i long och i frid
mång år fåt i fosterbygden villa
då vi så som iältar får draga i striden
och tapert mot fiänden illa
vi liknar de krukor som ior(da) af ler
när man vid däs ståndplas då faler det ner
och gruset blir blandat med (smosen)

No 19
Si här några dagar af hit tils är holl händ
gud vet vad som framdeles händer
och fast inte swärd är än mot os vänt
kanhända dät snart liger vänder
vi muntra var andra at stå som en man
at fäkta som iältar och död med var andra
och fala som redlig svar

No 20
Hör och på du bonde som rustar soldat
iag önskar dig en dag i mit ställe
då lyster mig at se om du vore Kavat
... du hård ord emot honom fällde
du låfvar väl myket (dock)hållen går bort
din låfven ej duger du håler ej fort
men hustrun med hårdhet bedröfvar

No 21
Hårdnakade bonde du säger väll så
vad hielper iag hör honom klaga
iag har iu betalt honom han måste gå
han bör iu alt sådant fördraga
til röstning iag gaf honom goda 6 mark
et gåt styke kiöt utaf oxen så stark
han kan iu ej mera begära

No 22
Du värnlösa qvina som äger en man
som ärligt för kungen bär vappen
sät hopet til heran där fines en ham
der fins en Conung med makt
af torka de tårar som fälls för en vän
om himlen behagar ha han komer igen
sin maka och barn til at trösta

No 23
Jag slutar min vissa som iag hafver iort
enfaldigt dock vällment fast ringa
om remen mig felar är meningen god
fast dät ej för örat kan klinga
en enfaldig jägare af Callmar follk
har diktat af hiertat som varit hans tolk

bevitnar at al ting är saning
Dons Rud (af) 2 agusti 1807
H Åhs

En Waker Siömans visa

och ingen kan tänka och ingen kan troo
vad som en siöman mån lida
han har varken dag eller nat någon ro
för stårm och oväder månde han lida
för bankar och för siär för Tork
och hedningar och andra Siö farliga stigar

No 2
En ressa ifrån Bärgen ... os för hyra lät
vi tänkt os åt Lissabom at gånga
med Captin Peter Väisell vi os för hyra lät
den vanrande Jakob månde föra och år
1733 där till om våren vi ressan begyndte

No 3
I Herrans namn med glädige vi ankar lyftade
vår ressa att lyklig fortsäta
compåssen och rorett vi väll upassade
och ingen ting så månde vi förgäta
i 7 vekors tid var vinden var os blid
tils vi fik kaförster

No 4
Där fingo vi se et skep til siös emot os kom
7 mill utan före Katfönstr
det var väll en Toriskis siö röfvare så gröm
han månde os snarligen hina
den stund han til os kom då sköt han på os gömtt
lik som vi hade varit hans like

No 5
men vi som hade varken värg ... eller skåt
var med vi os för svara kunde fik väll
så sköt han på os alla skåt på skåt
at skepet Nästan vill gå til grunden
en kulla han då sköt et vår Captin blef död
til och en iong man vid roret (i än)

No 6
Dät var väll ente nog med däta som var sket
han vile hos vår styreman väll gesta
et håll i hans hufvud så vit och så bret
men skonade honom i lifve
stragst måtte vi på stund til samans 16 man
om bord på dät torkeska skepet

No 7
Sen förde de os alla til skepett igen
med slutade föter och armar
vi bådo til gud väll var och en man
at han sig velle nådelig förbarma
o gud du ser nu väll til vår förtryykt siäll
hur hedningarna månde os hantera

No 8
Wårt skep blef besat uttaf Torka igen
de os i band och båior månde föra
sen seglade vi til Hoffrike hän
en foglig vind gud os sände augusti 16
där alt efter guds behag vi
lyklig til lands månde koma

No 9
Sen förde de os alla til rådhuset fram
och sporde om vi ville försvärga
vår Christiliga troo och emottaga den
så skole vi blifva store herrar men alla
svara nieg vi däta iöre ej
så länge vi är uti lifvett

Sen blef dät långt vare än
som f dätt vartt för sen blefvo
vi långt hårdare plågat i
hunger arbete i frestelse och nö
att som däse herrar behaga at
sälga os igen til andra Torkar
hän til eviga slavar och trälar

No 11
Där fingo vi gånga som hästar för plog
och lida både hunger och qvida
siönt nakna vi voro med piskor de os slog
af hettan full vanmäktig vi gingo
från morgons blid til aftonens tid
at trälla i slafisk arbete

No 12
men gud som de sina väll
alla hielpa kan vi römde
den bästa tid af vånda vi
römde af vårt fänglse
Till samams 16 man var vi
behålne komo utan fara
i 7 vekors tid vi vanka hit och ditt
tils vi kom på de Torkiska gränsor

No 13
om dagen vi os gömde i åker skog och mark
om naten vi vår väg månde fara
de os efter sökte i åkern skog och mark
i hunger törst nöd vi gingo
et farligt välde var om de os funit
har dät vist våra lif hade kåstat

No 14
Där fingo vi tala med en hållans siöcapten
at koma på hans skep til at fara
han låg då sägell färdig att segla hem igen
han månde os så granlig för vara
at vi til bärgen kom behålne var en man
en foglig vin gud os sände

No 15
från hålland til bärgen vi os för hyra lät
var vi behålne komo utan farra
6 år är dät sedan vi här på landet stod
och sedan vi såg bärgns nordigska gränsor
guds nam i allo land af qvina och man
ske lof och pris för utan all ända
H Åhs

En Waker Vissa

När Bonden han Tänker at Legea Soldat
Då är han i Talet Så miuker
han vissar Sig uti tankar och ord
Lik Som han vore Lite Siuker
han Siter vid Bordet han Låfvar (helit) väll
han Svärger Så häftigt til Lif och til Siäll
han alrig Soldaten skall Svika

No 2
(stan) när Som han honom åt klogen mån få
då glömer han bort all sin Låfven ......
såge så gärna mäd Sine och ..............
aldrig Soldaten m... ........... han honom Koma ....
........med så är med var..
(gusslån) han soldaten skall (ge)
är dät mäste Som han Rådes förr

No 3
Den arma Soldaten han osäker är
om aftonen när han Sig Läger
om ike om Natan då order ärnår
som honom af Sömnen upväker
Som order til möte man plägar få
till arbets Comendering dät händer
ochså i blant till ofredliga tider

No 4
När Soldaten komer och mattsäk begär
mån Bonden i hufvudt sig rifva
den Siälf (gått) äter vist är dät för trät
at maten från sig bortgifva
han frågar sin hustru vart vi skall ta till
kanske at vi skall ge honom ströming och sill
ty kötet dät kan vi ej mista

Hustrun hon svarara med trätande ord
Ser arg ut Som bara hin hulle
han skall väl nå hafva vi skall väll se til
så månde hon svara sin Bonde
sen gå de åt Boden med myket besvär
och stragst frågar Bonden var Bösmaren är
ty dän Lär vi säkert behöfva

No 6
Sen börgar de Leta i BrödLudan Sin
dät mugaligaste de där kan fina
och sedan skall Bonden med Bösmaren fram
iag tror at dät Säkret skall hina
sen tages kiött .........rna alt en efter an
de största ben...... de läga de fram
alt sådant skall Soldaten hafva

No 7
Sen komer en utgift som fasligare är
när Bonden skall drikespängar gifva
han Sågo då gärna om dät kun gå an
ur vägen genom vin Lukan klifva
3 Daller at gifva det är väll nog starkt
iag tror at dät (spisar) honom 6 mark
därmed han sig Länge kan bärga

No 8
En beskedlig hustru den vissan har iort
af däta bästa förmåga hon kunat
vass...... var soldat uti (30 år)
bonde honom aldrig har una(t)
sin riktiga närning den han skule ha
den dät har (för sökt) dät bäst veta må
om vissan hon saner mån vara

Herren Wällsinga os och bevara os
Herran up lyse Sit ansekte öfver os
och var os nådelig
herrar vänder sit ansikte till os

HANS ÅHS HANS ÅHS ÄR MIT
NAM MIG TIL HEDER
Detta namn ändras ifrån
Hans Ås
til Johannes Fager

Fader vår Som äst i Himmeln Så och på iorda
vårt Dagliga Bröd gif os i Dag
och för Lått os våra skuller
Som vi förLåte den os skyldig äro
Hans Åhs

Tyska
S. Sondag
M. måndag
T. Dinsdag
O. medellvok
T. Donderdag
F. Frydag
S. Sonaben
Dräng - Knekt
Piga - mädtten
gåsse - Jung
Hufvud - kopp
(fåre - sapp)

fader vår Som äst i Himlen
hellagat vare dit Namn
tilCome dit Rike
............... Så och i
himlen Så och på Jordan
vårt dagliga bröd gif os i dag
och för Låt os våra skuller

Nils Öst
Nils Öst

Hellige and iag Beder Dig
at Du Manar gått för mig
iag iag Tror dät Skall Så hända
ty vill iag med ammen ända
Min gärning Nåd Skåda
hielp Du dät Bästa Råda
Lät upp för fortgångs ända
att till din äro Lända
Ammen
Hans Åhs

En waker Crissvissa

Kom Hiellp mig at Siunga var Redelig Cameratt
Som mäd mig är delt Lika öden
Beklaga o bonde din Trogna Soldatt
Som nu för Dig mån Tråssa döden
Som Lemnatt mäd Klagan Sin Hustru och barn
i Diupaste Smärta och Sorgnes garn
och frivelgigtt mott dödsans farorr

W: 2
Ett Tiussen åta hundera och åren därtill Fäm
den Ngionde Dag i September
vi fingo Enligt orders från hus och från hem
till StralleSund vi marsen då Lände
vi gingo Till dän ortt vi intte Tykte om
Som oftta för ordsakar dän lesnan och för fång
Några vekor Som vi där vore

W: 3
Män himeleske härre vad ynkllig lått
hvad klagan och Tärande Smärta
af hustru och barnen hördes väll då
och pllåga och qvall för ett hiertta
när vi måste Säga (adigö) Kiära vän
iag Resser nu från dig men komer igen
om himellans herre behagar

W: 4
Här hiellper ej Klagan ej sukan........
eller at Ropa min fader af.........
mäd ynklig Lått då vi gik till ..........
....som gehu i fordom (mot)......
(en) Samtt att fortt till Carells Cronna
(män) orders stragst fik
vi måste om bord genast stiga

W: 5
om måndagens mårgon vi stego om bord
om Torstdagen Lyfte vi ankar
vi Lemna då vår Kiära foster iord
mäd ängsllan och Sorge fulla Tankar
Tio dagar om bord ty vinden var still
dän Nådige guden han var os och milld
från Siön vi marsera til StrallSund

W: 6
Om onsdagens afton vid pas Kl 7
de 7 höga Tornan vi Sågo
mäd änstliga Tankar vi fingo då Se
dän ortt Som för har varit en plåga
där bära och grafva våra kraftter förtog
där vi Lik Som Kräatur Släpa och drog
män Sådantt dät tog Snartt en ända

W: 7
Landstigningen Skede vid pas Kl 12
inmynstring genaste vi fingo
vi Träfva Camerater och Tieningar mång
til våra qvarter genaste gingo
arbetta arbetta blef Synde Samtt vår Dom
i 14 dagar vi gingo där
om ett anatt begynttes att höras

W: 8
(Wi slöto) arbetta och orderna fik
at holla os ..... färdiga och Klara
Kris Lågan var Tänder ................. dätt gik
vi skulle vår frihett .................
i kortthett där efter från Str..................
att uppsöka Teken och förgät.... sporr
Samtt Tapertt för foster Landett ....

W: 9
En dell utaf värden i Krislågan stod
Samt En Rebäll var uptänder
öfver de strids Sama földer däs stod
Samtt äfven mott Svärgett Sig vänder
Två Svågar för Enttes mäd Cononungar mång
beslötto at Späka Trynanen i Sin gång
för dygden mott odygden fägtta

W: 10
Män än fans en Conung en bonapartes vän
mott däna vi blefvo befalde marsera
i godo En gång förSöka än
däs Tankar mott indräkten stäla
En by Som hette Pantlas vid marsen blef vänd
ganska mager ortt män af os någo Kiändd
yters vid Pryssen var vårtt Lägerr

W: 11
Wik Knapast ditt anlände och Komo i Ro
vi Ryktes ur däna vår villa
mott anklans Damar vi måste då gå
och Tapertt mott Pry...ren illa
män Gåna vår fiände han höll e.... stånd
han ändra sin Tanka och styrde sin gång
mott bonapartt Tryanens hufvud

W: 12
Jag vill ej omtala dän ömande Tåg
som stride mäner Lida
iag vill (ej nämna) om mordiska skått
de komo ej från ............ lidan
mäd 30 skarp skått och 40 ibland
med ränselln på Rygen i ..........
....... måste vår bada fram skrida............

W 13
i blantt uttaf hunger iblantt uttaf Tvång
vi måtte vår bada fram skrida
mäd ängsliga Tankar vi styrde vår gång
En önsklig ham... vi för bida
till göd sko vi gingo och Därfrån Till Lytts
från stränglas till Pardarf och Sen till Trepserr
vid damgard slös Svaa gränssorr

W: 14
Till mekelsborgska Landett och hussett Svirin
vår ankonst i Tropvis nu skede
från Räm näs till Råståk vi gingo och in
daggsvillan i vismar beredes
från vismar vi gingo till anttensbärgs ällv
uti hanoberr där fransmanen siällf
Nys Lemnatt Sin fiände til bytes

W: 15
Från antten bärg vi gingo till Lyden borgs stad
en stad förr så siön Liksom våra
där kalkberg och salttvärk iör mången man glad
nu synes blott dätt ynkliga sporett af fort tiden
af vallar som Svear har iort
vars fasthett och styrka all värden försportt
nu äro däs siönnhetter bortte

W: 16
Därr blef vi ej Rika på vin eller matt
som elde (fansosen) fram faritt
at Röfva och Plondr ................ sit mandatt
och Plåga de arma ..........
....... öna hanober var är nu di....
......... i din Rikedom du Engeland
.................fines i fransosnars sötte

W: 17
5 Wekor vi voro utti nämde ortt
handräkning och Waktt vi där iorde
En dell af Cameratt.. Som Lykan gaf fortt
mäd bref ifrån hemortten Sporde
at Hustrur och barn uti vällmågan var
och härran Som är då de Sörgandes farr
mäd väll stånd dätt ömaste begåfvatt

W: 18
Wår Julle hälg vi fyra ej frögde full dän var
ty Saknaden iorde vi qvida
vi Så på varrandra och Länktan man har
till Hustrur och barn vi för bida
gud Låta os ej Julehälg Så fyra mera här
af Sillde ifrån maka och barnen Så Kiär
Långt bortt utti främandeLänder

W: 19
Till Nyårsdag utti ingångna åhr
Kom order från Lune borg at draga
i Liupaste Smus... bine bärg vi går
där är vi till Conungen ....
Behagar beodra os till en anan ort
eller hastigtt mott fiänden synda os fortt
eller vända mott Nordiska stranden

W: 20
Hörr på Cameratter som i Lung och i frid
mån... åhr fått i folster bygden villa
då vi så som iältar får draga i strid
och Tappert mott fiänden illa
vi Liknar de krukor som (iorda) af Ler
när man vid däs stånplas ........... ...ätt ner
och grusett blir bl ..................smussen

W: 21
.....här några dagar af hittills ....
...............d som fram och....................
... intte Svärd är än mott os vätt
kan hända dätt snart liger vänder vi munttra
varandra at stå som en man
at fäkta som Jältar och dö mäd varan
och falla som Redliga svarr

W: 22
Hörr och på du bonde som rustar soldatt
iäg önskar dig en dag i mitt ställe
då Luster mig at Se om du vore kavatt
om du hård ord Emott honom fälde
du Låfvar väll mykett dock hålen går bortt
din Låfven ej duger du håller ej fortt
män hustrun mäd hårdhett bedröfvar

W: 23
Hårdnakade bonde du säger väll så
hvad hiellper iag hör honom klaga
iag har iu betalt honom han måste gå
han bör iu alt Sådantt för draga
till Rustning iag gaf honom goda 6 mark
et gått styke kiött uttaf oxen så stark
han kan iu ej mera begära

W: 24
.................. på min vän vor ej Krisman ditt
............ änden måste du falla du skulle gå
.................ika ditt hamn när Conungs order
................. där för Christelig Emott din
....................... ej däs hustru mäd Löng el.....
........................... från henne bortt drager

W: 25
Gud gifve vår Conung och milldaste ....
all Lyka som himellen kan gifva
all .....Conungars Conung blit dänas för Svar
gifv os friden mäd nåd vid däs Sida
gud styrke och hiellpe vårtt höga befäll
att Lykan däm fiöliger och alt ting går väll
uti alt vad Sig före Tagerr

W: 26
Du värnlösa qvina Som äger en man
som ärligt för Conungn bär vapen
Sät hopett Till härran där fines en hamn
där fines en Conung mäd makttan
af tårka de Tårrar som fälles för en vän
om himellen behagar han komer igen
Sin maka och barn till at Trösta

W: 27
Jag Slutar min vissa Som iag hafver iort
Enfaldigtt dock vällmentt fast Ringa
om Remen mig fellar är meningen god
fast dätt ej för öratt kan Klinga
en enfaldig Jägare af Callmare folk
han ........... hiertatt Som varitt hans Tållk

bevitna at alting är Saning
Hans Åhs
............. du Som ...........
........................... Du Som Så ......
............... ak u...i från de dol......

2 - Dö
3 - Tråa
4 - Katt
5 - Sänk
6 - Sis
7 - Sätt
8 - Witt
9 - ____
10 - Dis
15 - ____
16 - Siäs
17 - Disätt
18 - Disvitt
19 - Disnöf
20 - Wäng
21 - Wäng.ön
22 - Wäng dö
23 - Wäng Tråa
24 - Wäng.Katt
25 - Wäng Sänk
26 - Wäng Sis
27 - Wäng Sätt